grabbarnaclason

I Astirds frånvaro och i avsaknaden av buskamraten Jakob får gammelmormor kliva in. Att det är ganska precis 86 år dem emellan spelar mindre roll, även om det tar lite på krafterna hos den äldre när tempot skruvas upp, vilket det oftast gör. Mormor den yngre får agera buskamrat även hon och puss-leken där en puss byts mot att mormor med ett språng jagar efter är en favorit hos dem båda.



Emmas semester lider mot sitt slut och den grå springaren med en propeller i nosen kommer inom ett par dagar styra mot huvudstaden i norr. Var grabbarna tar vägen efter detta är fortfarande osäkert, men månne styr de vidare upp till Hästbränna för ett par dagar bland mygg, fjäll och farmor & farfar.



Det är inte kallt, det regnar inte, men höga vita moln täcker det som normalt skiner där ovan. Dagen är sådär härligt oplanerad som den ska vara under semestern. Vädret, humöret och lusten styr vad som ska ske för dagen. Förmiddagen är snart passé, men efter lunchvilan är det inte omöjligt att den blir en utflykt till Hovs hallar för att njuta av naturen och utsikten samt spana på de djur som brukar beta bland enbuskar och nyponrosor.

Clasons semester fortlöper och pojken Melker är i högsta grad en stor del av den. En tur till Danmark är avverkad sedan sistens och nu sitter vi åter tryggt i stugan i Båstad. Lill-kusinen är utbytt mot gammelmormor men annars är det mesta sig likt. Vädret är inte på något sätt på topp, men tillräckligt bra för att skrindan ska kunna packas för stranden eller familjen bege sig på en längre cykeltur.

Den som inte varit i Hornbӕk ombes härmed att göra sig besväret. En kvart norr om Helsingör hittas denna danska lilla pärla, med underbara sanddyner och ett fantastiskt litet samhälle. Vi tryckte in oss i ett litet rum för ett par nätter, men direkt anslutning till dynerna. Inget fancy, men enorm livskvalitet.

Efter att såväl Louisiana, x antal pølsor, y antal glassar som Köpenhamns Zoo avverkats passerade grabbarna bron för första gången innan vi landade hos Bollträ i Skanör. Deras Jakob har passerat två, men av samma årgång som Melker. Förra årets besök tyckte nog Jakob var mest besvärligt, men i år fanns ett större utbyte de två emellan. Nästa år, vilket redan är bokat, gissar jag att de två galningarna hittar på än mer bus, precis som deras fäder gjorde då det begav sig.

Idag tog grabbarna en tur till Flickorna Lundgren på skäret. Ett anrikt kaffe med fantastisk trädgård och utsikt  över Skälderviken. Med på turen var tre generationer flickor Snellman/Nilsson. Gammelmormor stod för flisen och bjöd på ett hejdundrande kafferep. Melker högg in på bullfilén (bullens mittersta mer saftiga del) direkt innan han förtjust gav sig på saften för att sedan med en lycklig min suga på de isbitar som återstod. Fikat avslutades med en tur i trädgården som bland pensionärer och turister även innehöll ett par härliga buksvin och några getter.

Dagens text är endast en ursäkt för att få lägga upp ett par bilder till nära och kära, varav den låga kvalitén. Att förmedla bilder på min underbara lilla familj på detta vis kan säkert förefalla vara skryt, men vet ni vad, det skiter jag i för jag skryter så gärna om hur bra jag har det och om hur lyckligt lottad jag är som har mina underbara två.

Den klar blå himmeln övergick i en mjölkaktig ton när klockan passerade tio, men som tur var vad det skånsk mellanmjölk och inslag av blått kom så fort molnen släppt de droppar de ämnade fälla. Tidigare planer på stranden har övergått till inomhusbus där allt och alla är involverade när den lilla mannen springer runt och visar sina små tänder samtidigt som han ger ifrån sig ett ljud som är en bladning av förtjusning, skratt och lite rädsla.

Det var inte samma ljud som trängde ut genom spjälorna klockan halv sex i morse, men likväl var det inga tveksamheter om att junior ville upp. Efter ett tappert men misslyckat försök att förlänga morgonen i vår säng med ett par avsnitt Shaun, klev Emma upp och tog den lille mannen med sig. Kvar i sängen blev pappa som inte hade några problem att sova till dess att klockan slog åtta.

Kusinen Astrid har andra vanor och vaknar betydligt senare, men när hon väl förgyller morgonen blir Melker lycklig och vill genast hjälpa moster Anna med såväl blöjbyte som att säkerställa att Astrid får sin napp. Det är en stolt kusin, herr M, som gärna pussar, dansar och klappar sin drygt ett år yngre kusse.

När väl Melker somnat igår tog pappa tillfället att rasta en av sina andra stora kärlekar. Sin och sin, Lolly har redan gått i arv till förstfödde, men kommer att drivas i pappas regi till dess att den röd hårige lille mannen fått en ostadig röst och fjun under snoken. En tur i kvällssolen till Kattvik fick det bli. Trotts dryga fyrtio år på nacken spann Lolly som en katt. Med ny vevstake och en annan utväxling behöver varken jag eller Lolly skämmas för oss så fort vägens lutning passerar ett par graders lutning. Lolly har hittat hem i och med sin flytt till Båstad. Hon gjorde sig bra i Lund, okej i Stockholm, men helt rätt i den gamla badorten på gränsen mellan Skåne och Halland. Att svischa förbi en Ferrari, Aston eller Lamborghini på mitt Italienska fullblod sprider inte bara ett leende på mina egna läppar utan även på de jag möter.

Nu lunch, sedan ytterligare en timme lugn innan det är dags för nya upptåg för mig, min son och min fru.

Då blogg.se ännu inte valt att stänga grabbarnaclason på grund av inaktivitet, passar det väl bra med en uppdatering i form av en semesterhälsning. Inte minst då farmor och farfar sucktar efter familjeträdets yttersta gren.

Definitionen semester har i och med Melkers nedkomst och andra levnadsår fått revideras kraftfullt. Ordet lugn, vila och återhämtning uteblir helt i årets definition, medan ord som kärlek, värme, kvalitetstid, stolthet och hängivenhet läggs till.

Familjens juveler har njutit av just semester i Båstad sedan två veckor tillbaka. Själv angjorde jag tillsammans med svärföräldrar och Lolly för en vecka sedan. Vädret har varit varierande med övervägande bra och kvällarna magiska med klar himmel, varma vindar och perfekt glöd på grillen.

Melker har precis fattat lyckan med att springa i vattenbrynet i det kissljumma vattnet. Sanden är fortfarande lite obehaglig, men då den blå lilla Kånken allt som oftast är packad med mellanmål och lite fika blir turerna till stranden i skrindan en av dagens höjdpunkter. Dagarna delas annars lätt in i två delar. Pre Melkers två timmars vila och post densamma. Dagarna inleds annars som de avslutas med ett par avsnitt av fåret Shaun på iPaden. Följs upp med gröt för att sedan hålla full fart fram till vilan då far och mor får välbehövlig återhämtning innan det åter är full fart till dess att klockan slår sju och fåret åter bjuder på sina äventyr. Äventyr vi tagit del av otaliga gånger, men likväl får Melker att landa och komma till ro.

Damernas tennis har precis avslutas och grabbarna Clason lyckades endast klämma in ett par bollar på den öppna centercourten i deras annars fulla schema. Det märks att ”tennisveckan” är annalkande såväl på Båstads tillfälliga bilpark, det minimala utrymmet i hamnen, Skistars skidpacke på stranden som på den blandning intressanta människor som likt svampar poppar upp ur marken lagom till att domaren ett par meter ovan det röda gruset roppar ”time”.

I brist på biljetter och med ett bestämt men underbart litet yrväder lämnar grabbarna Clason Båstad till veckan och plockar mamma med sig. Öresund runt på en knapp vecka är planen med ett par strandhugg på den danska sidan innan vi våldgästar kära vänner i Skanör, gör ett stopp i Malmö och tar E6an upp till Båstad och finalhelgen.

Det är möjligt att det finns anledning att skicka fler hälsningar under semester. Kanske främst för att förmedla bilder, men också för att tid ges två timmar om dagen.