31/7 Nu börjar det
De senaste dagarna har bjudit på härligt väder och mycket häng vid poolen. Varmt, men inte sådär vansinnigt varmt. Soligt, men inte sådär vansinnigt soligt. Det är klart att det fortfarande är varmt, men behagligt varmt. Kvällarna sådär som man tänker sig en lite för varm afton i någon Italiensk by på en sluttning ut mot Medelhavet.
Vår pool ligger på en stor innergård, som är härligt grön och som ger god svalka i form av skugga från den lummiga vegetationen och vinden som lyckas komma åt gården. Det går enkelt att spendera tre-fyra timmar nere vid poolen och parken; barnen tycks aldrig tröttna. Såväl fingrar som fötter ser ut som russin när det är dags att gå upp för lunch eller välbehövlig paus.
Vår pool ligger på en stor innergård, som är härligt grön och som ger god svalka i form av skugga från den lummiga vegetationen och vinden som lyckas komma åt gården. Det går enkelt att spendera tre-fyra timmar nere vid poolen och parken; barnen tycks aldrig tröttna. Såväl fingrar som fötter ser ut som russin när det är dags att gå upp för lunch eller välbehövlig paus.
Idag tog Emma, Kuhn Nee med sig och lätt vår chaufför skjutsa dem till en stormarknad för att fylla upp skafferi och kylskåp med sådant som Nee önskar för att kunna laga mat till oss, vilket resulterade i att vi idag fick en fantastisk Tom yum sop med räkor och fried rise. Ingrid och Melker är fortfarande lite restriktiva till nya thai rätter, men Nee är sparsam med hettan, vilket de kan pröva allt. Räkorna i soppan gick hem hos båda och riset var ok. Märta är en klart mycket lättare dam när det kommer till mat och åt glatt tre portioner av riset.
När Emma väl var klar, blev det min tur at sticka iväg att fixa kort till visum samt arbetstillstånd. Det visar sig att det är lika svårt att hitta någon som erbjuder den typen av tjänst i Bangkok som det är i Södertälje, där jag fick leta länge. Dock så löser vår chaufför Khun Weng uppgiften galant ännu en gång och erbjuder sig att hämta korten på sin moped vid dagens slut, då det tar nästan tre timmar att få bilderna klara. Vi hinner även med ett ytterligare besök på blomsterhandeln, där Emma varit tidigare. Jag köper med mig någon växt till samt fyra nya krukor. Växterna skapar än hemtrevlig känsla vilken vi jagar i väntan på vår container.
Väl hemma, så önskar managern för Condot komma förbi ännu en gång och hälsa oss välkomna samt räcka över en gåva. Fruktkorg, lite godis räcks formellt över i samband med att en bild på familjen och managern, Khun O tas.
Kvällen avslutas med att jag springer ner och köper ett par glassar medan Emma lägger barnen. Jag bara älskar att kunna ramla ner på gatan och trilla in på vår förvånansvärt välsorterade Villa Market. Synd att säga att man redan är tjenis med de som jobbar där, men jag tycker mig skönja ett leende från såväl parkeringsvakten när jag springer förbi som från personalen i frukten och kassorna. Kan också råka vara så att thailändare kallas det leende folket.
Väl uppe igen och Märta i bingen, så blir det glass och kaffe för hela slanten. Ingrid intar glassen halvliggandes i soffan och yppar, –Mamma tänk att det här är livet. Går inte annat än att älska den underbara ungen och det gör gott i hjärtat att se att barnen finner sig i den nya situationen och trivs med det nya livet. Livet är fortfarande lätt för dem då det ännu är semester, så det verkliga provet dröjer väl ytterligare några veckor, tills sommarlovet är över och skolan drar igång.
Med detta så är min semester slut, eller ska jag kanske kalla det väntan? Mycket tid, förberedelser och funderingar har lagts under såväl vår, pappaledighet och semester på hur livet och arbetet ska fungera i Thailand, för såväl mig som familjen. Beslutet att flytta har varit taget sedan länge. Avsked från nära och kära är redan avklarat. Installation i ny stad och boende är påbörjat, så nu återstår bara att komma igång på riktigt med arbetet, åtminstone för mig.
Imorgon blir en tidigare morgon. Mornarna är allt som oftast tidiga hos oss, men istället för att kunna gå och släpa tassarna efter sig till fram emot nio, plockar Khun Weng upp mig redan vid klockan sju. Så strax efter att klockan blir midnatt hemma i Sverige ringer herr Clasons klocka. Vad som händer därefter kommer säkert att finnas att läsa i ett senare inlägg.
Kommentarer
Postat av: Eva
Tur at svanis vaktar😘❤️
Trackback
