grabbarnaclason

Det börja arta sig nu. Saker och ting har sin plats i lägenheten och det börjar kännas som ett hem. Vårt hem är nog lite tidigt att säga att det känns som men jag börjar ändå att trivas. Inte bara för lägenheten som sådan utan mer att jag tycker att det verkar som att barnen trivs, vilket är något så oerhört viktigt. Melker är något så in i bomben glad över sitt nya rum med fönster från golv till tak, balkong, egen toalett och dubbelsäng. -Pappa känner du någon som har ett så stort rum som jag har? Känner du nån, förutom dig och mamma? -Nej Melker jag känner ingen annan med ett så stort rum. 

Stoltheten över sitt egna rum och nya stora säng nådde sin gräns igår när han tvingade lillasyster att sitta på en stol bredvid medan de bägge tittade på film på samma padda, vilken Melker låg i sin säng och höll i. Pappas hot om att Ingrid nog kunde tänka sig hans rum om han inte delade med sig skapade dock snabbt lite plats åt lillasyster att ligga på. Något i mig får mig att känna igen mig i Ingrids situation. Inte lätt alla gånger att rå sig på storasyskons härskartekniker. 

Denna dag gick åt till att hitta en del saker, vilka vi gått bet i jakten på tidigare. Istället för att vända oss utifrån stan siktade vi istället in oss på stadens hjärta. Jakten gick dock inte mycket bättre här. Delvis för att orken att snabbt komma iordning börjar ta slut samt att ha hela klanen i släptåg inte underlättar. Ny telefon och lokalt abonnemang till Emma lyckades vi dock få till. Soptunnan vi letat efter, hade vi svårt att motivera priset på när vi väl fann den och brödrosten vi sökt gick inte att finna. Tur då att vår chaufför kunde vaska fram en privatimportör i slutet av en gränd som inne på ett litet kontor kunde vaska fram en av det märke och färg som vi letat efter. Vi är glada att vi har honom och imorgon plockar han upp oss igen för nya äventyr. 

Ingrid: -Mamma var köper man de här mandlarna? Du måste berätta? När jag blir vuxen och har barn, så måste jag köpa sådana. 

Reflektion: Jag tror hon gillar mandlarna och att hon försöker säga oss att vi bör köpa fler, så att vi kan ge våra barn. 

Pappa: -Ibland får du tänka dig för vad du säger, då det kan finnas de som förstår svenska. Till exempel någon Anna från Sverige, Norge eller Danmark. 

Melker: -Ja, eller från Småland. 

Reflektion: Jag tror att Melker kan ha svårt att förstå vad grannen i Båstad säger ibland. Grannen går även under benämningen smålänningen. 

Märta: -Mama, opa opa, blubblub, ata. 

Reflektion: Märta trivs här. Glider runt blöja, lätta kläder, badar och leker. Får uppmärksamhet var hon än vänder sig och kommer om vi inte passar oss att bli en riktigt liten bortskämd rackare.