grabbarnaclason

Sverige, Sverige älskade land! Tack för den här gången och på återseende.

Sitter åter på ett plan som ska ta mig hem till fru och barn, efter några intensiva dagar i Sverige. 

I mitt tidigare liv då jag flög mycket på Thailand så var det alltid med en stor lättnad jag lämnade BKK. Nu känner jag precis tvärt om. Hemma är numera någon annanstans och inte minst där familjen är och Thailand är mer än ett kontor, ett hotell och en flygplats. 

Jag har inte haft någon längtan till Sverige sedan vi flyttade, men ska inte sticka under stolen att jag tycker att det var trevligt att få komma hit. Syftet med besöket var träning samt säkerställande av budskap i koppling till denna. Att det sedan gavs utrymme att träffa lite vänner och familjen var en ren bonus. 

Egentligen var schemat späckat. Tog mark på måndagen, var på kontoret, tränade tre dagar för att sedan riva av ett möte på fredagen innan jag stod åter på Arlanda. Kvällarna gav dock viss frihet, inte minst om man tog sig den. 

Broderliga kramar och uppdateringar från vardagen har blandats med skratt och något försök till djupare analys under ett par kvällar och igår stod syrran för värdskapet. Som vanligt med ett väl dukat bord och allt som hör en kräftskiva till utom nubbarna och hattarna. Höjdpunkten var att få hänga lite med systersonen Ivar, men helheten mitt ben av familjen var fantastiskt trevligt. Gåvor från österland byttes mot klappar, godis och rökelse i ren Jesusanda. Allt detta har sedan toppats upp med kaffe, ost, jäst, tomtedräkter, bröd, tandkräm, vax, pepparkaksdeg mm vilket fick min väska att kvala in som såväl heavy som överviktig. Dock ingenting som ett leende kunde lösa varför min väska rullade vidare på bandet utan att jag behövt lättat på lädret. Om min boxarmässiga sista minuten bantning påverkade personalens syn på invägningen är oklart, men hade definitivt påverkan på personalens syn på mig vid säkerhetskontrollen. Min snabba överflytt av saker hade gjort att ädelosten numera reste i kabinväskan. Definitionen av flytande var enligt personalen huruvida den var bredbar eller inte. Att den var tydligt försluten och mitt leende stort hjälpte ringa. Jag har full respekt för att de bara gör sitt jobb, men plötsligt saknade jag än mer Thailand och flexibilitet som man ofta möter där. En flexibilitet som förvisso även ibland gör mig tokig, men där och då hade den givit mig min ost tillbaka. 

Det är knappt att jag har hunnit sakna Emma och barnen hemmavid, då schemat varit så fullt. Tidsskillnaden har givit minimalt utrymme för att pricka in slottar att ringa på, men mornarna har i varje fall givit ett tillfälle per dag att stämma av läget hemmavid och när Märta fladdrar förbi i bakgrunden av våra FaceTime samtal så är det klart att man saknar de små liven. Ett par bilder på det och vipps så är längtan där. 

Även om det inte var någon direkt vinter hemma så gick det upp för mig att det snart är jul. NKs julskyltning bidrog delvis, precis som ICA maxis breda julsortiment. Dekorationerna har sedan länge varit på plats i varuhusen i BKK men då de varit så tidiga har de varit svårt att ta julen på alvar. 

Nu har jag dock egen kappsäck med klappar samt andra saker som hör julen till och har jag förstått Emma rätt så har även julen börjat att inta vårt hem. Möjligt att det måste läggas några rimmar på att jaga lite belysning och pynt i helgen. Inte minst om Emma får bestämma.