Thailändskorna
Tjugo minuter efter att öppna förskolan öppnar, har grabbarna Clason hängt av sig ytterkläderna och tagit plats på golvet. Vi kommer in som par nummer tre denna morgon. Även om det inte finns några ambitioner om att komma först är det ganska skönt att ta del av lugnet före stormen. Engelbrekts förskola är belägen på Östermalm och möjligen är det närheten till internationella skolor och ambassader som gör att det är ganska stor del utländska föräldrar. Någon är tysk en annan italienska, någon ryss och sedan idag var det tre Thailändskor. Dessa tre förundrar mig lite och jag ska försöka att hålla mig ifrån fördomar, men på en grupp, av låt oss säga knappa 20 föräldrar, utgör de knappast en minoritet, med tanke på blandningen. Antingen utgör de ambassadpersonal, de driver en restaurang i kvarteret, de är här på utbyte hemma hos en äldre eller mindre social man eller så är de barnflickor hos en välbärgad Östermalms familj. Jag lovar att fortsätta att fiska i detta framgent för att stilla er fundersamhet vad de tre kvinnorna har för uppehälle.
Höjdpunkten på sångstunden är maraccas äggen samt det stora färgglada skynket som spänns upp över ringen. Melker försvinner snabbt in under det och myser av fläktdraget som uppkommer då skynket pulserar upp och ner. Han charmar samtliga innan han hinner bli lite rädd för att ha tappat bort pappa. Jag ropar på honom, varpå han skiner upp och tar riktning på min famn. Tro mig även mitt kalla hjärta kan bli varmt.
När musiken tystnat går vi långsamt där ifrån i sann Ledin maner. För att inte tänka helt utanför boxen går vi till samma restaurang som igår fast en timme tidigare. Melker somnar någonstans mellan förskolan och Thailands ambassad och förblir i detta tillstånd till dess att pappa har hunnit prova en skjorta. Det småländska blodet i mig gör det omöjligt att gå förbi en butik som plötsligt sänkt priserna med 50%. Jag skulle ju inte ens köpa spikförband idag.
Väl hemma bjuds Melker på lunch och då det bjuds på burkmat försvinner allt givetvis snabbt. Det är alltid lika kul att visa honom den tomma skålen när han är klar då han alltid bjuder på samma förvånade, men glada leende.
Blommorna med riset som mormor och morfar hade med sig förra veckan sjöng på sista versen redan igår och har idag definitivt sjungit klart. Likväl står de på vårt bord och Melker tycker att det är både roligt och spännande att sträcka sig efter de trötta bladen för att sedan sprida dessa i vår boning, samtidigt som han skriker i falsett. I samband med att dammsugaren snart åker fram kommer dessa överblommade alster att göra sorti, men något blad blir nog trots allt kvar i någon lekkorg eller bakom någon bok i bokhyllan.
Noterat/Reflekterat
- Såg på promote-avsnittet för En idiot på resa igår tillsammans med min fru och gläds över att vi har en gemensam serie att se fram emot de närmaste veckorna då vi båda skrattade högt vid upprepade tillfällen.
- Vi går mot ljusare tider. Allt vårt julpynt försvann med Knut, utom kransen på dörren och ljusslingan på balkongen. Denna timer-inställda ljusslinga som länge varit vårt ljus i mörkret är numera så även ett par timmar på morgonen och ett par på kvällen då det är ljust.
- Vera är inte ett idealiskt namn på ett thailändskt barn. Antingen finns stor självdistans och namnvalet är gjort med en stor skopa humor, föräldrarna har någon form av besatthet till namnet eller så är kvinnan som solklart är thailändsk bara barnets barnflicka och ensam om problematiken med uttalet.
