Salami
Denna gången tänker jag inte ursäkta mig, utan hävdar att det är ett sundhetstecken att tiden under helgen spenderas med familjen och inte på att hålla bloggen uppdaterad. Istället ger jag er en kort recap om vad som hänt under de tre senaste dagarna i grabbarna Clasons liv.
Fredagens besök på Kulturhusets avdelning avsett för barn skilde sig starkt från det tidigare besöket där, tillsammans med farmor. Främst då Melker denna gång var helt kry, men även antalet besökare. I entrén ombeds vi ta en kölapp och vänta på vår tur. Klockan närmar sig tre och den värsta anstormningen har avmattas och tio minuter senare tar vi en sväng i utställningen med Mumintrollen. Jag förmodar att det är detta lilla arrangemang som är förklaringen till att andelen finlandstalande barn med föräldrar är så stor. Fokus är böcker och merparten av våningsplanet är utformat som en bibliotek med en massa mysiga platser avsedda för läsning. Just mys och läsning ligger inte Melker helt i fatet och det är istället möjligheten att springa fritt, klättra på stegar och rulla runt bland kuddar som är det roliga. Att väggarna sedan är klädda med böcker som man kan riva ut gör inte äventyret mindre roligt. Två timmar senare, lagom till stängning, rullar två trötta grabbar över plattans svart/vita beläggning. För femte gången denna vecka kikar vi in på Clas Ohlson innan vi beger oss hem. En tygsladd samt en dimmer blir resultatet av vårt korta besök. Emma kommer hem lite senare och golvet får till stora delar förbli oslipat då vi inte vill störa grannarna i fredagsmyset. Istället för renovering kläs den något slitna jordgloben av för att i fortsättningen få agera lampa. Classes sladd ersätter tidigare och sätter lite extra touch på alstret. En risotto vänds ihop och serveras med tapas charkuterier och druvor som trampats av Schwarzeneggers undersåtar. Natten spenderas åter på golvet framför tvn.
Först när klockan närmar sig halv nio hörs ljud från Melkers rum, vilket får familjen på benen. Efter lite mys i familjens temporära boning på golvet blir det frukost. Det visar sig att tidigare mango man och kivi boy numera även kan tituleras salami kid, då smaken för den italienska korven är stor. Knappt hinner ett par bitar landa på hans bord innan ett ivrigt tjoande gör oss varse om att fylla på. När klockan blivit tillräckligt för att vi inte ska skämmas tjuter slipen åter och dammet yr i sovrummet, men även i resten av lägenheten. Emma och Melker flyr spektaklet och låter pappa härja fritt. När de är åter från stan och jag klar börjar sanerings arbetet av det damm som ligger som ett oinbjudet och obekvämt skinn över varje möbel och pinal. Melker tar plats i sin stol mitt på sovrumsgolvet när hans föräldrar förser sig med varsin pensel och stryker ett lager med grundfärg. Nyfikenheten och intresset svalnar när de sista kvadratmetrarna återstår och mamma får avbryta för att istället underhålla grabben med stort M. Det är nu torktider som gör att det dra ut på tiden och inte rädslan för att störa grannarna. Åtta timmar får vi vänta innan första lagret med grå färg täcker golvet. Klockan är då strax efter midnatt och ännu en natt spenderas i vardagsrummet.
När frukosten är avklarad på söndagen stryks det sista lagret färg innan familjen packar ihop sig och beger sig till Länna och Länna Möbler. Jakten på Tolix pallar kan härmed avslutas, då de har den röda färg vi önskar på lager och vi slipper därmed den tre månader långa leveranstiden som utlovas i övriga butiker. Länna Möbler visar sig ha ett trevligt utbud och dämpar saknaden, av Miljögården nere i Lund, något. Bauhaus ligger vägg i vägg och hinner besökas innan kungens kurva får sig ett besök. Melker trivs sannerligen bland människor och får han inte möjligheten att springa runt själv och charma allt och alla sitter han storögt i sin vagn och samlar på sig intryck, vilka får honom att somna gått när det väl är dags för vila.
Gudfar Rikard som förpassats till annan soffa än undertecknads under helgen hör av sig och föreslår ett gemensamt besök till krymplingen på Birger Jarlsgatan. Ett snedsteg förra söndagen resulterade i ett trasigt ben samt ledband för pojken Cedhamre. En veckas väntan på operation, några skruvar, gips senare och med vila och rehab under de kommande månaderna hittade vi Anders i soffan med benet högt. Samma östgöta tröja som jag brukar ha när jag skruvar och gipsar värmer nu Anders bringa där han ligger. Wienerbröd, vaniljhjärtat bland andra bakverk lyfter humöret knappt nämnvärt och endast temporärt hos sjuklingen. En annars aktiv Anders med storslagna planer för våren har plötsligt tvingas tänka annorlunda för både kort och långsikt och jag kan sannerligen förstå det låga humöret. Grabbarna Clason lovar att göra vad de kan för att vara behjälpliga samt lyfta humöret. Vi håller besöket kort, då den lille mannen är vild och Cedhamres krafter begränsade. Rikard jäktar hem mot Göte och Clasons mot Svea. Melker insisterar på att vi ska borra lite och tar plats i den garderob där krokar hängs upp. Viljan att hjälpa till och vara delaktig är enorm och det bär emot att behöva flytta undan honom då han är i vägen. Det märks dock att han förstår mer och mer. Ett tydligt nej när han närmar sig sågen eller lådan med skruv får honom att stanna upp, skaka på huvudet för att sedan backa eller med ett leende ändå ta tag i sågen innan pappa hinner dit. Herr och fru tar för sista gången plats i sovrummet för ännu en natt.
Måndag innebär att grabbarna får roa sig utan öppna förskolan. Ännu en dag med fint väder inbjuder till promenad och varför bryta trenden med ett besök till herr Ohlson. Melker är precis som sola på ett strålande humör, vilket lätt smittar av sig och skvallrar om ännu en härlig dag.
