Mission

Då jag vet med mig att jag har finska läsare och en och annan nere i Sveriges appendix, Skåne, vill jag göra dessa varse om att det kom en del snö i Stockholm natten till fredagen. Stockholm blev åter vitt, tyst, ljust och vackert. Bilar blev inskottade, bussar inställda och trottoarer allt annat än barvagnsvänliga. Grabbarna hade en preliminär bokad lunch med farfar och trots Emmas inrådan att inte gå ut om vi inte behövde, tyckte vi att det började glesna mellan flingorna varpå vi begav oss ut. Första anhalten var Kungsholmen, för slipning av skridskor. Bussen som sas skulle gå oregelbundet gick inte alls och vi dök istället ner i underjorden. Inte en bra plats med barnvagn, men den bästa, i fredags innan lunch. Väl hos skridskosliparen konstaterades att jag knappt åkt på grillerna och att en slipning skulle göra marginell skillnad. Det var som jag misstänkte, men jag ville försäkra mig om att jag hade bra grejor när jag på söndagen skulle bege mig iväg.

Buss tar oss till Gamla stan, som knappt sätt skymten av en plog eller snöskyffel. Grabbarna Clason hjälper den tredje bilen för dagen att komma loss. Melker är ivrig påhejjare och pappa skjuter på för allt han förmår. Lunchen med farfar blir på Stockholms Stadsmission. Melker spelar ut hela registret efter att suttit nerbäddad i åkpåsen. Det är härligt att se den lekfullhet som Melker plockar fram i min pappa. Det är ögon som gnistrar och jag inser att Melker förmodligen väcker minnen och känslor motsvarande de känslor jag nu hyser för Melker och min far en gång känt för mig. Det är sällan jag upplever min far lika avslappnad och fokuserad som när han har Melkers uppmärksamhet. På vägen ut från restaurangen stannar vi till vid deras bageri. Fruktbrödet som förvisso kostar en slant, är fantastiskt. Går inte att efterlikna, utan måste köpas här och räcker lagom för en helg.



Efter lunch sladdar vi hem nerför slottsbacken. Högvakten har slopat baskern för dagen och har istället fodrad vintermössa. Värt att nämna är att denna ratades i Boden, utom om man satt o-post och temperaturen var trettio eller lägre. Väl i Kungsträdgården saluterar vi Stockholms stads snöröjning. Förvisso håller vi oss på de större gatorna, men Brion tar sig fram utan problem.

Melker hinner somna på vägen hem, varpå jag passar på att skotta fram bilen, som Plogis så snällt har vallat in. Vi väntar in Emma och när hon väl är hemma stryker jag ett nytt lager färg på sovrummets tak. En liten kille står utanför dörren och knackar och vill in, men har ännu inte längden för att nå taket varför han får vänta utanför.


Kommentarer
Postat av: Farfar Åke

Tack för besöket! Ja Melker väcker känslor och höjer livskvalitén!

2011-02-14 @ 09:59:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0