grabbarnaclason

..for mankind. I giant leap for Melker.

Grabbarna lämnade boningen efter att Melker nannat klart och fått lite mat i magen. En kort promenad på Östermalm i solskenet innan vi parkerade vagnen bland ett tjugotal andra utanför Engelbrekts kyrkans öppna förskola. Melker som hade kängorna på sig för dagen knallade själv till porten vilken förde honom in i värmen.



Melker tog plats i cirkelns mitt under sångstunden och dansade i takt till bongotrumman. När han sedan fick ett par maracasägg i händerna blev lyckan total och Melker shakade loss så det stod härliga till. Melker som inte varit där på en vecka, var glad för att vara tillbaka och fann snabbt åter sin favorit plats i den öppna spisen. Lite mellanmål i magen och två timmar senare satte herrskapet av mot närmaste färgbutik för att köpa spackel. Trots att det gick att skönja en viss trötthet i Melkers ögon hade han ingenting emot att knalla ett halvt kvarter innan han tog plats i vagnen. Kombinationen av små steg och att det fanns så mycket att titta på, platta ölburkar, fimpar, glasspapper m.m. gjorde att det tog dryga 20 minuter att gå de knappa 200 meterna. Ingen tid fanns att passa och lyckan i Melkers ögon gjorde att pappa gärna släpade fötterna efter sig.



Väl hemma tog Trötter plats i soffan bredvid pappa för att titta lite i några av sina böcker. En nyckel i dörren ger oss en sekunds förvarning om ett -hallå mina älsklingar. Melker finner mamma på huk i hallen och springer till henne med öppna armar. Efter ett tag hamnar mamma på golvet och grabbarna får chans att prutta med läpparna på hennes mage. Melkers takter sitter i, men han visar tydligt att pappa ska göra varannan gång.

Ikväll är det jag som målar och Emma och Melker busar lite innan det blir dags för bad, ny blöja och pyjamas. När klockan slår sju har Melkers tjatter tystnat och ännu en pastadeg får gå genom maskinen för att mätta våra magar. Det som inte kunde spacklas i trollets sällskap får lite klet på sig innan fingrarna knapprar ännu ett inlägg till bloggen.