Herren på täppan
Jag har tidigare berättat om Melkers utökade räckvidd och väljer att så göra igen. Igår noterade jag att han kravlade sig upp på en av köksstolarna, vände mig om för att finna en kontakt i mobilen för att fem sekunder senare finna min son ståendes mitt på köksbordet med ett stearinljus i handen. Två rappa älgkliv och ett livtag fick ner honom på mer säker nivå. Det hela upprepar sig då vi är på öppna förskolan, men då med pappa strax bredvid. Bordet i lekrummet som inte är högre än en köksstol låter jag honom dock belägra och det är ett nöjd Melker som står där och tittar ut på de andra barnen och utstrålar ett ”titta på mig”.
Flitiga besök på förskolan har fått Melker att tro att han äger bygget. Han tillhör den äldre skaran och springer orädd runt bland de olika rummen och brottas med de andra barnen. Igår var det Adrian och Melker som utbytte pussar och idag var det någon av tvillingarna Gabriel eller Daniel som fick en puss på munnen under brottningsmatchen. Han är underbar att se när han tultar runt och söker kontakt med andra barn. Att han börjar att bli lite små kaxig bådar gott inför dagis, då han kommer att vara bland de yngre och förmodligen bli varse om sin plats.
Idag gjordes ett gästspel på kontoret. Emma började lite senare och mormor gjorde en storartad insats vilket gjorde mig fri från pappaledigheten för ett par timmar. Jag längtar inte tillbaka till att börja jobba, då jag verkligen vill suga allt ur den månad som återstår, men det kändes ganska gött att vara tillbaka för ett par timmar. Istället för att fundera på hur Melker för dagen kan stimuleras på bästa sätt fick de grå fundera lite på hur hubben i Sydostasien ska komma att organiseras. Ett utdraget möte och en väl definierad tid för när mormor skulle avlösas gav en försmak på hur det kommer att bli framgent med hämtning från dagis. Låt oss hoppas att trafiken mellan Sö’tälje och Stockholm alltid kan komma att flyta som den gjorde idag vid halv tolv.
En glad skit räcks över från mormor som jäktar tillbaka till kliniken. Om det är för att munnen är full av russin eller för att det är pappa som skymtar innanför bilrutan som grabben är så lycklig vet jag inte men självklart hoppas jag på att det är min ankomst. Bara två kvarter bort ligger öppna förskolan där bilen parkeras innan Sherlock i sina gummistövlar kliver in. Givetvis gör han lite väsen av sig i tamburen så att de andra barnen ska höra att kungen är på ingång.
Noterat/Reflekterat
- Vanilla Coke är tillbaka. Nu är det bara hoppas att Pepsi Twist snart finns på hyllan igen. Speciellt nu när besöken till Asien inte är så frekventa där det alltid inhandlas en Twist.
- Försöket att återuppleva barndomsminnet med torsk, äggsås, potatis och ärtor misslyckas då såsen inte motsvarar det mamma brukade koka ihop. Vissa saker var bättre förr och det finns en överhängande risk att torsk med äggsås är en av dessa.
